Venture 2021

2021 var en sommar när många läger och andra av de vanliga scoutaktiviteterna blev inställda på grund av Covid-19.  Det fanns ändå scoututmaningar att vara med på; Venture var en av dem.

Venture var sommarens scoututmaning för 1-3 kompisar, där man fick utmana sig på ett roligt sätt, besöka nya platser och genomföra ett eget projekt. Mellan vecka 25 och 27 hade man chans att på minst fyra dagar göra ett eget skräddarsytt äventyr och efter projekt var avklarat fick man ett märke!

Läs den spännande berättelsen från när Wilma och Linda genomförde Venture och vandrade mellan Borgafjäll och Klimpfjäll.

Det var en gång en tidig morgon i augusti, en sådan morgon då man känner att hösten är påväg. Den morgonen begav sig två äventyrslystna scouter till Borgafjäll för att bli bland de första som satt sin fot på Lapplandsleden, leden som förenar de södra Västerbottensfjällen med de norra. Den ene av de två scouterna syns alltid med en karta i handen och den andre har alltid en fjällflora i högsta hugg. Regnet smattrade på busstaket under den 6 timmar långa resan från Umeå till Borgafjäll.Scouterna var, som en scout ju bör vara, alltid redo och hade sitt regnställ nära till hands.

Väl framme i Borgafjäll satte de två scouterna på sina ryggsäckar, tackade sig själva för att de packat vattentätt och startade den långa vandringen som skulle ta dem genom folktomma marker hela vägen till Klimpfjäll. De hann inte långt innan marken under dem förvandlades till ett hav av gyllene kantareller. Middagen var räddad! Redan de första timmarna av färden stötte äventyrarna på flera utmaningar. Den nya leden var allt för ny för scouternas karta och därmed fick de navigera med hjälp av fjälltopparna som inte syntes bakom träd och moln samt markeringarna som gillade att gömma sig bakom buskar. Vid ett tillfälle stötte scouterna på en magnifik forsande bäck. Denne var lika bred som scouternas sammanlagda längd och det krävdes därför både samarbete och skicklighet för att tillsammans langa väskor och hoppa på de hala stenarna. Framåt kvällen avtog regnet och de två scouterna beslutade sig för att slå läger intill en porlande bäck som rann genom den trollska skogen.

Följande morgon hade dimman lagt sig som ett täcke i dalgången. Medan scouterna klättrade sig till högre höjder genom fjällbjörkskogen fick de plötsligt syn på något som rörde sig bland träden. Med lite noggrannare granskning kunde de se att det var en ståtlig ren med en kalv. Detta var den första, men långt ifrån den sista, ren som de två scouterna skulle få se under sin färd. Något som däremot var den sista att se på ett långt tag var en människa som ungefär samtidigt kom vandrandes åt motsatt håll. De kommande dagarna skulle scouterna tillbringa helt ensamma uppe på kalfjället utan någon människa eller något spår av denne i sikte.

Med Borgahällan och Klöverfjället bakom sig vandrade scouterna in till ett nytt landskap. Ett kargt landskap, ett landskap där varje näringsämne och varje skyddad miljö var en fråga om liv och död. Men också ett landskap som scouten med floran trivdes som handen i handsken. Under vandringen fotades och dokumenterades de tuffa och tåliga växterna som kunde överleva i denna hårda miljö. Scouterna lärde sig minst 10 nya arter. Som tur var behövde inte scouterna slåss om näringsämnen. De hade förberett sig med flera smaker av varma koppen och couscous. Dessutom hade de plockat så mycket blåbär att både byxorna, tältet och händerna färgats lila. På våtmarkerna växte myrens guld.

Scouterna fick nu navigera genom en labyrint av små fjällsjöar där både ett och två dopp friskade upp scouterna efter en lång vandringsdag. Utspritt på marken kunde man inte bara hitta en massa stenblock, utan också magnifika renhorn. Renarna var ständigt närvarande under färden.

När så den sista dagen kom fick scouterna äntligen se ljuset då molntäcket skingrade sig som en varm och hjärtlig välkomsthälsning från Klimpfjäll.

Linda & Wilma, Tegs scoutkår